Ambulanshelikoptern – en flygande intensivvårdsavdelning

^{Text: Johanna Berglund Foto: Håkan Risberg}

I hallen finns ytterkläder och annan utrustning uppställd som på en brandstation. Det går snabbt för helikopterteamet att komma i ordning när larmet går och på sin väg ut mot helikopterplattan kan de få med sig påsen med blod, flytvästarna, hjälmarna och ultraljudsapparaten. På plats i ambulanshelikoptern finns alla möjligheter att påbörja intensivvård redan hos patienten.

 – Den är som en flygande intensivvårdsavdelning. Tack vare den avancerade utrustningen kan vi kapa tiden från att en skada eller ett sjukdomstillstånd har inträffat till att patienten får akut behandling. Sen kan vi snabbt föra svårt skadade eller sjuka patienter till rätt nivå av specialistvård, säger Per Östergren, anestesiläkare som delar sin tjänst på Centralsjukhuset Karlstad med att arbeta i helikoptern.

Ambulanshelikoptern i Värmland drivs av kommunalförbundet Svensk Luftambulans som startade 2014. I förbundet samarbetar sex regioner i Sverige. Region Örebro län är inte medlem, men har ett avtal med Värmland om att få använda helikoptern.

Helikoptern har cirka 500 flygtimmar varje år och åker främst på larm som gäller trauma, det vill säga olyckor av olika slag, samt hjärtstopp. Utöver de akuta utryckningarna transporterar också helikoptern intensivvårdspatienter mellan olika sjukhus, så kallade sekundärtransporter, något som varit vanligt under pandemin när regionerna behövt hjälpa varandra med att ta hand om svårt sjuka covid-patienter.

Under varje arbetspass i helikoptern jobbar en pilot, en så kallad HCM, en specialistsjuksköterska som är utbildad inom navigation, kommunikation och meterologi samt en intensiv- eller anestesivårdsläkare.

I kontrollrummet på helikopterbasen finns stora fönster ut mot helikopterplattan. På skärmarna framför sig kan piloten Harry Pettersen noga studera väderförhållandena, hur lågt molnen ligger och hur god sikten är. Det är mycket som påverkar om de kan ge sig iväg när det larmar.

– Vädret är en viktig faktor. Om sikten är dålig kan vi inte lyfta. Sen kan det ändras snabbt. Ibland händer det att vi kommer fram till patienten, men att vi inte kan vända hem, eftersom väderförhållandena har ändrats, förklarar han.

Om förhållandena inte är tillräckligt bra för helikoptern att lyfta kan sjukvårdteamet ta akutbilen istället. Vid samtliga utryckningar kör även en vanlig ambulans till olyckplatsen. Kan inte helikoptern ta sig tillbaka skjutsar den vanliga ambulansen patienten till närmaste sjukhus. Om patientens tillstånd kräver det åker även läkaren och HCM med i ambulansen.

Om terrängen är otillgänglig där olyckan har skett kan ambulanshelikoptern hovra ovanför marken med den ena meden i backen. Sjukvårdsteamet är då tränat för att snabbt ta sig ur helikoptern så att den kan flyga vidare och landa på en säker plats. Situationerna teamet hamnar i kan vara krävande och miljön i helikoptern är trång och bullrig.

 – Ibland ser man ut som om man har kört ett intensivpass när uppdraget är avklarat, säger Per Östergren. Uppdragen finns i Värmland och dess grannlän. Till de flesta platser i Värmland flyger helikoptern på en halvtimme, till Karlskoga kommer den på 17 minuter, till Örebro på mindre än en halvtimme och till Vinön, som ligger svårtillgängligt för vanliga ambulanser, kan helikoptern hinna på 36 minuter.

Ambulanshelikoptern tar hand om cirka 600–800 patienter varje år. Vilket sjukhus de väljer att flyga patienterna till beror på vad personerna har drabbats av och vilket sjukhus som ligger närmast.

Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) är ett av de sjukhus som Ambulanshelikoptern i Värmland ofta flyger till. De två helikoptrar som Örebro främst tar emot är helikoptrarna från Värmland och Uppsala. De senaste åren har helikoptern från Värmland gjort cirka 75–90 landningar per år på helikopterplattan på USÖ.

– Vi gillar att komma till USÖ. Personalen där har ett bra bemötande. Det är alltid någon som möter upp på helikopterplattan och det är tydligt var vi ska och hur vi ska ta oss dit. Det är jätteviktigt för att vinna tid. Dessutom är det bra stämning hela vägen, god vilja och positivitet, säger Robert Carlsson, HCM.