USÖ satsar på traumasjukvård

– Vi har fått ett nivå ett-larm. Patienten är på väg till oss i ambulans. Det är en trafikolycka, en kvinna i 30-årsåldern som varit obältad och slagit pannan i framrutan på bilen, säger Pernilla Olofsson, ledningssjuksköterska på akuten.

Det pågår en simuleringsövning i det nya traumarummet på USÖ. Under april och maj har personal från olika avdelningar och yrkeskategorier övat i rummet. Den här torsdagsförmiddagen är inget undantag. Ny teknisk utrustning kräver förkunskaper och de nya arbetsrutinerna behöver nötas in.

Utvecklingen inom akutsjukvården går snabbt och antalet behandlingsalternativ hos multitraumatiserade patienter blir allt fler. På USÖ har man sedan flera år tillbaka byggt upp en traumasjukvård som ska svara upp mot de ökade kraven. I satsningen ingår bland annat en traumabakjour som finns tillgänglig dygnet runt och som leder det multidisciplinära team av specialistläkare och specialistsjuksköterskor som tar hand om trauma-patienterna.

Som ytterligare ett led i satsningen öppnar nu tre nya akutrum med avancerad utrustning på USÖ, varav ett högspecialiserat traumarum. I traumarummet kan svårt skadade patienter som varit med om fallolyckor, trafikolyckor och skjutningar eller andra våldsbrott tas omhand.

– Det som är unikt i det här rummet är att patienten inte behöver flyttas mer än från ambulansbåren till britsen i traumarummet. Varje flytt är ett riskmoment för en svårt skadad person. På britsen kan vi undersöka och röntga patienten samtidigt som vi börjar behandla, säger Rickard Lindgren, överläkare på kirurgen och traumagruppens ordförande i regionen.

Maysam Al-Hakim, kirurg, står på en pall för att få överblick i rummet. Deltagarna i simuleringen bär ljusgröna skyddsrockar för trauma. Några har blyförkläden under rockarna och Maysam själv har en orange väst utanpå rocken. ”Traumaledare” står det på hennes rygg. Innan patienten anländer kontrollerar hon att alla nödvändiga professioner i traumateamet finns på plats.

– Är ANIVA här? Bitten Peltonen, anestesisjuksköterska och Ida Pettersson, anestesiläkare, nickar.

 – Akuten?

– Cirkulationssjuksköterska här, säger Annelen Liljeblad och viftar med handen.

– Luftvägssjuksköterska här, säger Lina Adolfsson.

 – Akutläkare här, meddelar Niclas Lewisson.

– Vem är runner?

– Här, säger sjuksköterskan Malin Bergman.

Dörrarna från ambulansgaraget slås upp och in rullas patienten på en bår. Från ambulanspersonalen får teamet mer information. Kvinnan som varit med om en trafikolycka har krockat in i ett brofundament. Hon sjunker i medvetande och värdena ser inte bra ut.

I anslutning till det nya traumarummet ligger akutröntgen som också är nyöppnat. Ett av rummen på akutröntgen vetter mot traumarummet och i röntgenrummet finns en ny avancerad skiktröntgenapparat som kan ta bilder av patienten medan den skadade personen fortfarande ligger kvar på britsen.

– Den nya röntgenmaskinen underlättar mycket. Tidigare sprang vi iväg med patienten till röntgen i en annan del av sjukhuset. Nu kan vi kapa tiden rejält. Utmaningen är all teknik. Det gäller att lära sig den, säger Annette Östlund, en av tre traumaansvariga på akuten.

När övningen fortsätter blir det full aktivitet i rummet. Sju personer jobbar nu samtidigt med den svårt skadade patienten, med allt ifrån att undersöka och söva till att intubera och ge blod.

Då ropar traumaledaren ut att det är dags att förbereda för röntgen. Genom ett högtalarsystem blir röntgenpersonalen informerad. De som inte har blyförkläden får gå ut ur rummet medan röntgenpersonalen tar vid. Röntgenapparaten, en så kallad sliding gantry, körs på skenor i golvet över patienten.

– Det här är en stor sak för röntgen, både den nya akutröntgen och att vi nu finns så nära traumarummet. Det är fantastiskt att vi nu har en lösning där patienten kan ligga kvar utan att behöva flyttas när vi ska göra skiktröntgen akut, säger Jonas Ulin, chef för Verksamhetsområde röntgen och sjukhusfysik.

Strax efter att apparaten körts tillbaka syns CT-bilderna på digitala skärmar runtom på väggarna i akutrummet. På dessa skärmar kan personalen också se siffror som visar patientens puls, blodtryck, andningsfrekvens och kroppstemperatur.

Övningen avslutas med att en vagn körs in under britsen för att patienten ska kunna skjutsas vidare till kirurgen. Det har gått 18 minuter sedan övningen startade och undersökningar och röntgenbilder har visat att den fiktiva patienten behöver en akut operation.

– Det här var sjätte gänget som övade. Alla grupper klarar sig inom cirka 20 minuter. Det är jättebra. Vi sparar en massa tid. Att snabbare kunna ställa diagnos och inleda behandling gör att prognosen för patienten förbättras, säger Kjell Ögren, överläkare inom Verksamhetsområde anestesi och intensivvård och ansvarig för anestesiklinikens akut- och traumasektion.

– Det är bra att vi får testa tekniken. Vissa buggar har vi kunnat åtgärda nu. Rummet är tekniktätt och det skapar stora möjligheter för omhändertagandet av trauma-patienterna. Detta kommer vi att kunna utveckla framöver med ännu mer avancerade behandlingsmetoder, säger Rickard Lindgren.

Niclas Lewisson, akutläkare, som deltagit i övningen tar av sig rocken och summerar sin upplevelse.

– Det var en jättebra övning. Jag har hört om de här rummen så länge. Nu ska vi börja jobba här och det kommer att göra en fantastisk skillnad mot tidigare. Akutrummen, inklusive traumarummet, öppnar för att tas i bruk den 17 maj.

^{Text: Johanna Berglund
Foto: Håkan Risberg}