Nära vård – ett nytt arbetssätt

Hur skulle du vilja beskriva begreppet nära vård?

– Nära vård är inte en ny organisationsnivå eller en benämning på dagens primärvård, även om primärvården utgör basen i den nära vården. Nära vård är snarare ett nytt sätt att arbeta med hälsa, vård och omsorg. Mer vård flyttas närmare medborgarna, till exempel i form av egenvård, tillräckligt med allmänspecialister, tillgång till andra specialister på vårdcentraler, chattar och digitala bokningssystem. Samtidigt koncentreras den specialiserade vården till färre platser där vården delvis blir mer specialiserad. Syftet är att skapa en trygg vård med hög tillgänglighet och kontinuitet och minska besöken på akutmottagningar och inläggningarna på sjukhusen.

Om den vård vi behöver mer sällan kommer att finnas på färre ställen betyder det att de små sjukhusen nedmonteras?

– Tre välfungerade sjukhus med ett välfungerande basuppdrag och lite olika profilering behövs för en fortsatt god utveckling av vården i Region Örebro län. I takt med att den medicinska utvecklingen möjliggjort nya behandlingsmetoder och att vården i dag kan ta hand om så många fler åkommor, är det inte längre möjligt att all vård kan ges på precis alla sjukhus. Därför måste viss vård fördelas till vissa platser. Så ser det ut nationellt liksom för vår regions tre sjukhus.

Kärnan i nära vård är ett personcentrerat arbetssätt som utgår från individens behov och förutsättningar – vad innebär det?

– Det innebär att se, involvera och anpassa insatserna efter vad som är viktigt för just den personen. Man pratar ofta om en sömlös resa genom vården för patienten, oavsett huvudman. Det handlar om att utgå från patientens behov, inte vårdens, och ha en väloljad samverkan över traditionella verksamhetsgränser, inom hälso- och sjukvården liksom mellan region-kommun och andra huvudmän. God samverkan är en grundsten för nära vård.

Varför är det viktigt att bygga ut den nära vården?

– För att bättre kunna möta de behov av vård och omsorg som finns redan idag och de utmaningar som samhällsutvecklingen bidrar till. Vi står till exempel i ett förändrat sjukdomspanorama, där de kroniska sjukdomarna ökar. Vi lever längre, vi blir fler äldre och färre i arbetsför ålder. Vi ser en ökad psykisk ohälsa och det finns stora hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället och olika geografiska områden. En mer tillgänglig och sammanhållen vård, med hög kontinuitet kan tillsammans med nya arbetssätt i vården innebära att resurserna inom vård och omsorg kan användas bättre och därmed räcka till fler.

^{Text: Johanna Berglund
Foto: Magnus Westerborn resp Icon Photography}